KUNGSSKOLAN 7-9

 

Skolan byggdes ursprungligen för den statliga realskolans behov och fungerade så i 16 år, innan grundskolan tog över. För att sätta in denna skolbyggnads historia i sitt sammanhang gör vi en kort överblick över hur undervisning utöver folkskolestadiet växte fram inom kommunen.

 

Högre Folkskola

Kyrkostämman fattade på själva julafton 1919, beslut om att inrätta en Högre Folkskola. Kommunalrummet i Örkelljunga sparbanks fastighet mitt emot kyrkan iordningställdes, och så kunde skolan börja höstterminen 1920 med 27 elever och 3 lärare. Undervisningen skulle vara fyraårig, och utökning skedde med en årskurs om året, tills skolan läsåret 23/24 var fullt utbyggd med sammanlagt 50 elever. År 1923 inreddes fyra klassrum på nedre plan samt teckningssal och "bönsal" (=samlingssal) jämte expedition och lärarrum på övre plan.

 

 

Kommunal Mellanskola

Efter ansökan till Kungl. Maj:t och inspektion av Kungl. Skolöverstyrelsen beviljades skolan från år 1924 ställning som Kommunal Mellanskola med rätt för eleverna att avlägga realexamen. Skolan hade en egen styrelse, från början med kyrkoherde Carl Krook som ordförande. Rektor fram till 1930 var teol kand Karl Bengtsson. Fram till mitten av 40-talet fortsatte verksamheten, utan några större förändringar, under skolans nye rektor fil mag Albert Hansson.

 

Statlig Samrealskola

Under åren 1945-1948 ombildades skolan, med en årskurs om året, till Statlig Samrealskola. Skolan började bli alltmer trångbodd, och från läsåret 39/40 hyrdes för undervisningen i naturvetenskapliga ämnen en lokal i den nu rivna Wollertska fastigheten, i nuvarande Kungsvägens förlängning snett emot Gästgivaregården. Dit förlades sedan denna undervisning under hela 40-talet. När man 1944 måste dela upp nybörjarna i två avdelningar, blev lokalfrågan än mer akut. Som en tillfällig lösning fick man hyra ett klassrum i folkskolan.

 

Mitt under brinnande krig, började samma år utredningen om en helt ny skolbyggnad, och i december fattade fullmäktige beslut om att inköpa den tomt, där Kungsskolan nu ligger. Byggnationen dröjde emellertid, och under tiden hyrde man även in sig i det nybyggda kommunalhuset för undervisningen i teckning, musik och kvinnlig slöjd. (S.k. manlig slöjd, alltså trä- och metallslöjd, förekom under denna period över huvud taget inte vid skolan. Pojkarna var fria dessa lektioner.)

 

Många hinder i efterkrigstidens regleringssamhälle måste övervinnas, innan byggnationsplanerna kunde förverkligas. Sålunda vägrade t.ex. Kungl. Socialdepartementet 1948 tillstyrka uppförandet av den planerade administrations- och aulaflygeln. Det var först efter särskild uppvaktning hos ministern, som man fick Kungl. Maj:ts byggnadstillstånd för hela den nya skolan, och arbetet påbörjades våren 1949. I april 1950 kunde invigningen ske, under medverkan av bl.a. läroverkets eforus, biskop Anders Nygren.

I den nya skolan...

fanns klassrum för två paralleller i varje årskurs. Undervisningen i naturorienterade ämnen var förlagd längst bort i souterrängvåningen med egen ingång från baksidan. I bortre änden av översta våningen hade man en dubbelsal för undervisning i teckning och kvinnlig slöjd. I administrationsflygeln inrättades skolans bibliotek, i det utrymme där skolhälsovården nu har sina lokaler. Vid invigningen erhöll skolan två konstverk, som fortfarande pryder sin plats.

 

Sedan flera år tillbaka hade kommunen fått anslag från Reiserska stiftelsen för att driva Kommunala Mellanskolan. I samband med nybyggnationen sågs donationsbestämmelserna över, och enligt det nya reglementet skulle kommunen fram t.o.m. år 1973 oavkortat få uppbära den del av donationspengarna som var avsedda för skoländamål, i och för amortering av byggnadskostnaderna för realskolan. Vi kan alltså säga, att den ursprungliga delen av Kungsskolan är byggd för pengar från von Reisers stiftelse.

 

År 1960 avgick rektor Albert Hansson efter 30 år som ledare för skolan. Han efterträddes av Hans Kimberg, som kom att tjänstgöra här till 1964.

 

Vid den tiden hade beslut fattats om införande av allmän grundskola. Realskolan skulle då ersättas av grundskolans högstadium. Den nya organisationen genomfördes successivt under tiden 1964-67. Rektor för realskolan under dessa avvecklingsår blev Evert Abrahamsson. I juni 1967 slutade den sista realskoleklassen och den första årgången av grundskolans åk 9 samtidigt. Evenemanget högtidlighölls på idrottshallen i närvaro av så många av realskolans tidigare lärare som kunde komma. Bl.a. medverkade kyrkoherde emeritus Karl Bengtsson, som ledde skolan vid starten på 1920-talet.

 

Grundskolans högstadium

Under övergångstiden till grundskola blev det trångt om utrymmet på Kungsskolan. För varje år slutade två realskoleklasser, och tillkom fem paralleller av högstadiets elever. Bland dessa var ungefär en klassavdelning från Munka Ljungby. De undervisades här i avvaktan på att Ängelholms kommun skulle införa högstadium. Problemet löstes genom att högstadiet fick utnyttja ett antal klassrum på Beringskolan.

 

År 1968 byggdes Kungsskolan till med en flygel bakåt mot Dalen. Därmed fick vi ett rejält uppehållsrum för eleverna i bottenplanet, lokaler för bibliotek och specialundervisning i mellanvåningen och överst två nya lektionssalar.

 

Nästa utbyggnad skedde 1982. Då samlades all undervisning i naturorienterade ämnen och teknik i en ny vinkelbyggnad. Skolans bibliotek flyttades till ovanvåningen i nybygget. Den tidigare bibliotekslokalen gjordes till personalavdelning. Högstadiets tidigare tekniklokaler i Tjärnenskolan kunde därefter övertas av Musikskolan.

 

Skolledning på högstadiet

Under de första åren efter grundskolans införande fungerade Otto Johansson som rektor för samtliga stadier i Örkelljunga med Evert Abrahamsson som studierektor vid Kungsskolan. Den 1/7 1973 gjordes högstadiet till ett eget rektorsområde, och Karl-Erik Persson fick tjänsten som rektor där. Dessutom fortsatte Evert Abrahamsson som studierektor. Vid deras pensionsavgång 1993 resp. 1992 efterträddes de av Björn Johansson och Leif Svensson.

Under de snart 47 år som gått, sedan Kungsskolan invigdes, har lokalerna alltså fungerat för två ganska olika typer av skola och i flera omgångar byggts till och anpassats till nya pedagogiska krav och önskemål.

 

 

Skrivet av: Evert Abrahamsson ´96

 

Kuriosa 1: Så länge skolan räknades som Kommunal Mellanskola, uttogs terminsavgifter av eleverna. Beloppet var 40:-/termin för elev från Örkelljunga kommun, och 50:- för övriga. För "medellösa" elever gällde nedsättning av avgiften eller hel befrielse.

 

Kuriosa 2: t.o.m. år 1948 antogs elever till första årskursen efter inträdesprov. Därefter gällde prövningsfri intagning. Efter tillkomsten av den nya skolbyggnaden kunde fler elever beviljas inträde. I slutet av 1950-talet antogs årligen 72 elever. De fördelades sedan på två lika stora klassavdelningar.

 

 

Överst på sidan.